Pilgrimsvandring del 12

19 Sept

Denna man hälsade oss pilgrimer välkomna till Santiago

Stiger upp när övriga salen börjar röra på sig. N är ju en bit före idag. Kommer iväg vid halv åtta och fortfarande mörkt och ingen ficklampa. Vid ett tillfälle är jag osäker på vilken väg jag ska ta pga. mörkret. Tar upp mobilen och ser efter en stund den välkända stenstoden med snäckan och gula pilen. Jag går rakt in i svarta skogen och ensam, men helt ok. Jag vet jag är på rätt väg.

Tar lite på bilderna nu…denna tagen  högt upp i bergen

Går väl en halvtimme så hinner den svenska kvinnan från igår upp mig och vi slår följe idag. Vid tio tiden har vi gått några timmar och kommer till första fiket. Kändes drygt dit. Det var alldeles överfullt och tjejerna servade i en otrolig hastighet. Efter fikan går vi i regn och det regnar hela dagen. Vi blev så blöta, gick i våra ponchoer, ben och fötter var så blöta. Men det var bara att gå och gå och gå. Stannade vid ett litet kapell och där bytte vi strumpor, då hade det sörplat i vänster sko en god stund.

Känslan…..

Vi närmar oss Santiago de Compostela och ser snart hus m.m. Detta måste det vara säger jag! Och vi är framme! Klockan är nånstans mellan 13-14. Vi följer pilarna mot katedralen och därifrån till hostel som jag förbokat. (det var rek ,att förboka just här ,annars behöver man inte det). Och så klart springer vi rakt på N! Innan vi går upp till hostel tar vi en kaffe med mjölk och den numera välbekanta mandelkakan. Den obligatoriska Santiago de Compostela kakan.

Tårarna kom…

 Sedan äntligen…dusch, vårda fötter och vila en stund. Vi pratar en stund om hur viktigt det är att vara kärleksfull till sig själv, i varje handling. Tacka för allt och föra ner känslan i hjärtat. N har fått mig att förstå hur viktigt det är. Hon är själv ett ledande bevis för detta och det gör mig så glad att följa henne och samtidigt lära mig detsamma. Tack N. Vi går ut för att äta och strular runt efter ett bra ställe att äta på. När vi äntligen hittar ett ställe lyckades vi beställa nåt helt oätligt….det var kokt bläckfisk ,vi äter våra pommes bara och går hem och lägger oss.

En shoppande dam med trötta fötter ,som vi passerade nånstans…

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sista vandringsdagen och imorgon är det iväg till den stora katedralen och katolsk mässa. Har lite skrivit om den med...och sedan har jag en liten sammanfattning med lite tankar.....

Min blåsa på foten som kom dag två och envisades hela tiden slutade trilskas igår….nu när vi är framme…Små saker växte fram under vandringen som vi kunde använda. Och det nog N som kom på det mesta. Vi började efter fikan att tanka oss fulla av vatten och det kändes så mycket bättre än att gå och småskvätta i oss. Och så slapp vi bära tunga vattenflaskor.

Varje gång vi satte oss till fikan åkte väskan av ryggen så klart och snart frös vi istället för vi satt stilla. Då gjorde vi så att aldrig ta av filten som vi hade runt axlarna och under väskan hela tiden. Det blev mycket bättre, visst svettades vi mycket men det blev jämnare temperatur och stor skillnad. Små ting  fick stor betydelse.

En dag såg himlen ut så här…


En skön  god fredag och på återseende!

Kramen Lisbeth