Karma W nr 4

Väl hemma efter sista konventet ,sitter jag och läser om företaget, som är stort. Jag kollar på olika länder och plötsligt ser jag W dyka upp. Han är då fortfarande kvar som chef. Tänker att jag ska maila till honom och tacka för dagarna som just varit . Detta var en söndagskväll ganska sent. Jag tänker att detta ser han när han är tillbaka på kontoret på måndag. Han svarade inom en timme. Han tackade för trevliga dagar och framförde att han var ledsen att han inte fått prata med mig och N. Det hade han hoppats på. Jag bara häpnar.

Jag vet att detta arbete som vi gör i en annan dimension är viktigt, vår karma. Förstår han något?

Detta pussel som universum lägger, så otroligt!

Det rullar på och det är vardag som tar över igen.

N är iväg på mera resa. På Hawaii. Där möter hon W, som frågar efter mig och vill ha framfört en hälsning.

Nu är vi framme på 2009. 20 februari åker vi till Las Vegas. Ett års-konvent igen. Detta är en stor upplevelse för mig. Så spännande . Detta är en märklig stad. Så otrolig, så amerikansk.  Inget som jag kunde kalla vanligt eller normalt. Vi bodde på MGM. Jätte stort och det är tydligen världens näst största hotell. Man ville inte gå vilse och såg till att ta med sig vad man behövde. Avstånden är enorma. Och det var spelautomater, överallt, varenda hörna. Vi provade på spela lite men såg oss mest omkring. Hotellen skulle överträffa varandra kunde jag tycka. Men jag var imponerad. Ceasars Palace var alldeles fantastiskt! Som att gå utomhus fast vi var inomhus. Och Hotel Venezia med sina gondoler och gondoljärerna som sjöng för sina passagerare.

På detta konvent såg jag W första kvällen. Där var mingel middag vi såg honom och bytte några ord. Såg honom någon gång till under dessa dagar men pratade inte mera. Vi visste att han var åter i Salt Lake city med sin familj igen och jobbade där. Han hade själv sagt när vi åkte i hans bil, att han skulle bli för dyr för företaget att hålla i utomlands.. Så vi visste att han var tillbaka. Jag hade inte klart för mig hans nya position i företaget. Några veckor efter vi var hemma mailar han  mig och berättar om vad han nu gör. Han jobbar då på konsultbasis för företaget

                                                                       (bild från nätet)

Ja vi såg oss omkring och promenerade mycket Min högra häl började göra ont och så klart tänkte jag, överansträngning. Men inte alls, skulle det visa sig. Början på slutet för mitt karma  men det förstod jag inte då. Trodde att min sko hade tryckt för hårt på hälen, men det var inget märke eller skoskav. Smärtan fanns kvar. Blev störd över denna häl, den bråkade med mig. Hade svårt att träna min Friskis och Svettis. Fick ställa in ibland , eller dras med smärta efter träning. Hela våren hade jag ont och var trött på det. I maj månad skrev jag en egen remiss till ortopeden. Fick den i retur: Sök distriktsläkare. Jag visste att jag behövde en ortoped men fick göra som det stod i svaret. Lät det gå någon månad och gick så till vårdcentralen.  Röntgen visade en extosos. Betyder UT på latin . På röntgen bilden ser jag att den har en form utav en uppåt gående krok, jag skulle kunna hänga en handduk där! Men där hade jag hängt mitt karma.

Vid det laget hade jag, provat äta Voltaren, i inflammations hämmande syfte, Hjälpte för stunden men smärtan kom igen. Prövat flera olika skoinlägg, vilat från träning. Gått med tejpad fot i 4 veckor, jag trodde då att det hälsporre. Men, nej ingen förbättring alls. Doktorns råd hade jag redan testat. Hennes rekommendation var nu sjukgymnastik. Jag visste att det inte skulle hjälpa, jag bara kände det på mig. Nu var det juli månad. Jag hade semester och ville inte binda upp mig av sjukgymnast. Jag hade blivit lite halt. På hälen hade en hård benutväxt växt ut. Den fortsatte och växa, blev som en halv golfboll. Hade problem med sko och smärta.

                                            Kan säga att den knutan var ivägen.....
------------------------------------------------------------------------

Ja ,visst låter detta som en uppdiktad historia...? Och kanske ni tänker hur kan hon få ihop det på detta viset? Men det blir så gott som bombardemang längre fram och jag får nästan ducka. det var inte klokt. Det gick inte att värja sig alls....
                                                                 Kramen Lisbeth