Pilgrimsvandring del 11

18 september

Säkert är dessa hus flera hundra år gamla…

Näst sista dagen. Börjar dagen med att önska vi var framme. Disigt väder. Men hittar snart rytmen och det känns bra. Genom byar och mindre städer.

Fröjd för ögat

Lite uppförsbackar   idag med. Men inga särskilt steniga. Det är ok. Äter vår sedvanliga frukost bocadillos,ett spanskt bröd som liknar jättebaguetter.. Alltid ost och kaffe med mjölk…cafe`con leche. Det har jag lärt mig säga….

Vad är det som växer där…vet inte…inget vi åt…

Fortsätter vår vandring , går till lunchen . Vi möter  en italienare för tredje gången. Pratar lite med honom över lunchen. Vi går mycket,vill vara framme…N tar ett beslut om att försöka gå hela sträckan fram idag,vi tror det är ca 5 mil kvar. Det får bli min utmaning säger hon. Heja henne!! Jag stannar till på ett härberge. Santa Irene. Är tre km till närmsta restaurang och jag orkar inte gå dit med….har ingen annan mat heller…bara nån frukt  och  vatten. Är hungrig men avstår ändå att gå mera idag.

Gammalt och vackert

Får min efterlängtade dusch ,varmt vatten idag. Ligger i en sovsal med 8 bäddar och bara en kvinna i samma sal som jag. Men det är ok det med.

En by nånstans..inte skrivit upp vilken

Plötsligt kommer en kvinna, L,  fram till mig och säger mitt namn….??? Jag har mött N säger hon och därför visste hon att jag fanns  där nånstans. Hade letat runt på salarna.Trevligt med sällskap . Idag har jag ju inte N här. Hon  erbjuder mig potatis  soppa och jag tar tacksamt emot det. Vi samtalar om de stora och små frågorna i livet under denna kväll. Hon har gått själv  och inte stött på så många svenskar.

 De flesta bybor hälsade hjärtligt, och de måste möta många…

Under vandringen möter man många olika människor. Den första kvällen mötte vi ett gäng hurtiga damer som var från Kanada. De berättade om den första delen av leden som ju startar i Frankrike hur fruktansvärt jobbig den var. Klarar man den finns inga fler hinder sa de. Det är uppför och nästan rakt upp. Längst upp låg härberget.

En annan kvinna, A, svensk som var från Stockholm ,  gick med ensam.Minns ej exakt var vi mötte  henne. Hon hade sagt upp sig från sitt välbetalda jobb och ville sedan vidare till Indien. Hon var redo för att lämna allt gammalt.

 Kvinnan som sökte upp mig , L, berättade att  på det  härberget som  låg längst upp i början  av vandringen, hade någon lämnat en svensk bok. Samtal med Gud. Den läste jag för en del år sedan. En kanaliserad bok av en numera känd författare  Neale Donald Walsch.

 Den boken och andra han skrivit är emottagen från  andra sidan. Han ställer alla de där frågorna som vi undrar över ibland .Han började skriva den när han var helt under isen och förbannade allt. Han inser att svaren han får är alldeles för kloka för att komma ifrån honom själv…. Hon läste den och blev alldeles tagen utav den, lämnade den på ett nytt härberge så någon annan kunde få ta del av den.

Två andra svenska kvinnor ville bara se vad det var att gå så, minns att jag  uppfattade de som lite jobbiga och ytliga. Undrar vad de fick ut utav sin vandring….

Vi pratade med nya människor varje dag…..

Kramen Lisbeth