Andorra och skidåkning

                                                      En veckas skidåkning..Andorra!

                                   Detta lilla land i Europa, inte visste jag så mycket om det..

Choklad med Baileys i backen...

                               Landet ”ägs” av både Spanien och Frankrike som i ett krig

                                                        inte kunde enas om det…

                                           Språken är så klart både franska och spanska….

                                            Det är så litet som en tredjedel av Öland…

Röd backe..men det visste jag inte förrän jag var nere…

                           Taxfree för oss turister  och en del var billigt men inga sensationer…

                                                   Bara ca 73 000 st fasta invånare   …..

                                                     Ca 200 000 st säsongs- gästarbetare…

Detta var ”first class” stolar eller nåt…för här blev jag bortkörd….hann bara sitta där några minuter…

 300 soldagar /år

                                         

I denna härliga backen tog jag mig med ner..

                                Landet har 7 miljoner turister /år, mest  skidsäsongen och

                                                        på sommaren  vandringar....

                                    Det blev både en och två vurpor men jag kom hel hem.

                                          Vädret var strålande vackert under vår vecka,

                                            en dag snö och resten sol från blå himmel.

                                     Det bästa med veckan var  att dotterns pojkvän  friade….

                                                 så nu blir det bröllop framöver....

                                     

                                                            Kramen Lisbeth

           

Peru nr 9 Ön Tequile

Peru nr 9… Ön Tequile

 Samma dag  vi besökte befolkningen som bodde på vassöarna var vi med på ön Tequile. Denna ö låg en bit ut i Titicacasjön. Här bodde 2500 personer och ön ar indelad i 6 regioner. Varje region hade sitt eget överhuvud för ett år i taget. I den familj vi besökte var just den mannen överhuvud .Dan därpå skulle  detta skiftas faktiskt. Hustrun tyckte det var bra så hon kunde få tillbaka sin 

man i hushållet….

De hackade i den torra jorden och där skulle sättas potatis. Redskapen är inte som våra precis. 

Denne unge kille tvättade ull. Han visade oss hur de tog en ört (vet inte vilken)och med vatten så skummade det som tvål. Ullen blev alldeles vit. Syns knappt i hans vänstra hand.

Killen som tvättade ull  hade en flickvän fick vi veta. De hade en liten ett årig gosse och när föräldrarna ser att de klarar av sitt förhållande får de tillstånd att gifta sig, vilket de skulle nu i maj  månad.

Här stickar  männen.  Är mössan röd och blå randig är man en gift man.

 Är man singel har man vit mössa. Finns en  flickvän så viker de till mössan   på ett speciellt sätt som talar om att de har  sällskap, och  syns de är upptagna.

   

Detta vävda bälte  är gjort bl.a av  människohår för det är så starkt. De bärs runt bålen som stöd vid hårt jordbruksarbete.Det var väldigt hårt.

Så här såg vi ofta kvinnorna som spann sitt ull. Just denna kvinna var 75 år och hade inte ett enda grått hårstrå för hon tvättade håret i den där löddrande örten och hade alltid gjort det.

                   En liten blyg flicka…




De var uppfinningsrika…”automatik closing”  
sa de om denna grinden som hade gångjärn av  skosulor…

  

En ung pojke…singel så klart och en stadgad man

Kramen Lisbeth

Peru nr 8 Ollantaytambo och sista måltiden..

Peru , Ollantaytambo..och sista måltiden..

I början av vår resa bodde vi en natt på detta lilla söta hotell. Pakaritampu.

 

Det är  familjeägt  av en peruansk familj vars dotter ,Gabi, varit volleybollspelare på elitnivå. Hon blev förälskad i denna by och ville hjälpa byn.. Hotellet ä byggt 1998 och gynnar de lokala producenterna.

                                    En så skön miljö ,,,kände  sådan kärlek….

När jag på morgonen drog bort gardinerna 

satt en kvinna i sina vackra kläder och vävde på gräsmattan,under trädet där….med en liten baby krypande runt sig...

...och så plötsligt swishade det förbi  nåt mitt framför ögonen på mig..en kolibri..som satte sig på det gröna utanför mitt fönster…

Mamman fick rädda sig och det lilla barnet.....

...och sedan kommer plötsligt tre alpackor inrusande  i den lilla trädgården med en skötare efter sig...Såg för härligt ut..Var hade jag hamnat..i Paradiset? 

Den fina lilla mamman och babyn…

I Ollantaytambo klättrade vi upp på terrasserna ….det var där vi första gången kände av höjden på allvar…pulsen steg och hjärtat banka…men vi fixade det alla utan större besvär..bara att ta det lugnt. I denna dalen besegrade Inkas  spanjorerna en gång. De hade vattenfyllt dalen så när spanjorerna kom med sina hästar och rustningar drunknade de flesta. Med säkerhet  vet man detta . Men det var inte många drabbningar de vann eftersom deras vapen var stenslungor och liknande…inga hästar fanns ens…

I katedralen i Lima fanns det  en tavla av Sista måltiden. Men inkaindianerna hade ju ingen religion……Förklaringen vi fick var så här….Spanjorerna som härjade runt ,skövlade och slog sönder inkariket på förde indianerna sin religion. 

De använde med indianernas konstfärdighet. 

De fick bygga ,måla och serva spanjorerna…Ett uppdrag att måla Sista måltiden med Jesu lärjungar…och det fick ju förklara med ord hur den skulle se ut….det fanns ju inget  annat sätt att förklara på….så alltså skulle detta förevigas och det gjorde de.

Jesus med sin lärjungar sitter så fint där de ska och maten mitt på bordet…..ett marsvin…

I Peru är än idag marsvin nationalrätt…det serverades oss med…för mig var det lätt att avstå, jag äter inte kött alls… 

                                          Ja så här ser den ut…Sista måltiden..

Marsvinen springer i byn Willoc…de spring runt inomhus och lockades fram med gräs när vi kom…

Kramen Lisbeth